prastegarden

& så kom månaden då allt skulle förändras.. då mitt liv skulle ta ny vändning, kärleken skulle få ny innerbörd.. & jag skulle inse vad meningen med livet är.. för mig! Den trettonde var Alfreds beräknade datum. MEN den sjunde satte, till min förvåning, värkarna igång & jag trodde att vi skulle få ge min syster världens finaste födelsedagspresent. Vi åkte in till förlossningen men väl där fick vi vänta, vänta & vänta. Vi stannade på sjukhusets riktigt fräscha hotell eftersom värkarna var såpass täta & intensiva (tyckte jag då) & eftersom Alfred faktiskt var redo att komma ut! Onsdag kväll (den åttonde) var jag så trött på värkarna som dessutom avtog lite senare (vilket gjorde att jag längtade efter dem igen!).. suck tänkte jag.. ingen bebis ännu.. I morgon åker vi hem! Tidigt på morgonen dagen efter fanns det ingen möjlighet att ens tänka på att åka hem.. nu var det dags!! ÅÅÅH.. vi skulle äntligen få träffa vår underbara lilla gosse!!! ♥